18/2 v.9+0
Nu har det gått lång tid igen. Jag tar det från början. I fredags (12/2) var jag på stan och köpte min första gravidtidning, Vi föräldrar Gravid. Jag gick också och kollade på babykläder, köpte mössor som det stod I love dad/ i love mum på som älsklingen fick i födelsedagspresent igår. Det finns så mycket fina babykläder, jag ville köpa allihop! Jag provade också mammabyxor på H&M, eller jeansleggings egentligen. Storlek medium var det, de verkade passa bra förutom att det fattades något där fram, sköna var de i alla fall. Försökte också hitta en bh som verkade skön som man kanske också kunde ha att sova i. Jag misslyckades, det gjorde kanske inte så mycket för nu börjar det kännas som att brösten ömmar mindre, eller så är det jag som vant mig.
I lördags (13/2) var E:s bror och hans fru här och åt middag. Då berättade vi den glada nyheten för dem. E slängde ur sig typ ”vi ska förresten ha barn”. De blev lite förvånade men glada. R sa att hon längtade, det gör ju knappt jag, det känns så overkligt fortfarande.
I söndags (14/2) ringde E till hans andra syster och berättade. Hon verkade väldigt intresserad och ställde typ 1000 frågor. Hon vet mest av alla om den här graviditeten kan jag säga. E:s familj vet fortfarande inte om det är 1 eller 30 september som gäller… Hon frågade i alla fall om hur jag mådde, vilken vecka jag var i, om vi skulle kolla könet, om det var planerat om vi hade varit hos barnmorskan, osv. Det var roligt att det var någon som var intresserad tycker jag, även om det inte var jag som pratade med henne :-)
Idag börjar embryot röra på sig. Vecka 10 idag, känns som att jag faktiskt kommit riktigt långt nu. Jag mår fortfarande bra, jag har fått massor av finnar dock, hela pannan och mellan brösten, de vill inte försvinna heller.
Kroppen: Nu är det många som är känsligare än vanligt. Det beror på att man påverkas av en mängd hormoner. Trötthet, irritation och många funderingar kring framtiden är vanligt. (jotack, jag vet, glad att mannen står ut med mig, ena stunden sprudlande glad, nästa ledsen och nästa arg) Som partner kan det vara svårt att förstå vad som händer då det ofta går mycket fort från det att den blivande mamman mår bra till att hon känner sig gråtfärdig.
Fostret: Nu är embryoperioden över.(Slutet på veckan?) Moderkakan gör sig redo att ta över näringstillförseln. Det tar dock ett par veckor för moderkakan att mogna innan den kan överta gulkroppens funktion. Fingrar och tår är helt åtskilda och smaklökarna börjar bildas. Nu kan man skymta början till alla 20 mjölktänderna. Äggstockarna eller testiklarna är utvecklade. Rörelserna är kraftigare och fostret börjar kunna ändra läge i livmodern. Den lilla svansen har försvunnit och huvudet får alltmer mänskliga drag. Fostret har ett ansikte med spädbarns-profil. Hög rundad panna, liten uppnäsa och en mer markerad haka.
